17 februari 2011

Utnyttjat vår vågmästarroll

Civilutskottet vill att regeringen berättar vad den gjort för att lax och ål ska kunna vandra.

När vi behandlade ärendet och de inkomna motionerna i Civilutskottet så yrkade Alliansen avslag på motionerna medan de rödgröna yrkade bifall och jag ytnyttjade vår vågmästarroll och avjorde frågan. När det senare skulle upp för justering så hade Alliansen svängt och yrkade bifall de också, de ville säkerligen inte förlora en omröstning på en för dem så obetydlig fråga, i kammaren.

Det har även behandlats en proposition Bättre möjlighet till skuldsanering (CU9)
Prop. 2010/11:31 och tillhörande motioner.
Även här fick jag agera vågmästare och Alliansen fick se sig besegrad, så det skall bli intressant att se hur kvittningssystemet fungerar när det är dags för votering i kammaren. Detta är en betydligt större fråga och ett mer svidande nederlag. Läs vad GT skriver under rubriken : S +SD = nytt nederlag för regeringen.

Nu är det en veckas kammarfritt som det kallas och arbetet sker på hemmaplan med förberedande av anförande till ovannämnda debatter samt ett studiebesök för att förkovra mig lite i bostadspolitiken. Att bara bädda ner sig med sin förkylning är inget alternativ, det gäller att köra på i full fart och inte känna efter.

10 februari 2011

Välförtjänt upprättelse

Idag presenterades upprättelseutredningen ”Barnen som samhället svek – åtgärder med anledning av övergrepp och allvarliga försummelser i samhällsvården” det är en obehaglig läsning som ger en klump i halsen av vemod.

Norska staten har tidigare genomfört en liknande utredning som visade på samma missförhållanden vilket ledde till att norska staten betalade ut skadestånd till människor som hade utsatts för våld och övergrepp under sin placering.

Nu tyder allt på att Svenska staten också kommer att betala ut skadestånd till de drabbade, jag anser att det är en moralisk skyldighet eftersom samhället grovt har brustit och svikit, vilket är oförlåtligt mot de drabbade.

Det här är ett mörkt kapitel i svensk historia som belyst vid flera tillfällen utan åtgärder från regeringen oavsett vilka som regerat. Reaktionerna har låtit vänta på sig från statligt håll. Det är en skandal, som ingen politiker kan bortse ifrån, hur barnhemsbarnen behandlats och det är en skandal att dessa missförhållanden än idag existerar i så pass stor utsträckning som utredningen visar.

Den tidigare ”Vanvårdsutredningen” presenterade och granskade allvarliga, skamliga övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem. Redan på slutet av 1990-talet fick justitieministern och socialministern ärendet på sitt bord med begäran om skadestånd till barn och föräldrar som har drabbats av tvångsomhändertagande. Det är skamligt att staten gör fel gentemot sina medborgare men det är ännu mer skamligt att staten har dragit det i långbänk istället för att erkänna fel som blivit begångna.

Men nu verkar det verkligen hända något, utredningen förespråkar bättre samarbete, samsyn, kontroll och heltäckande åtgärder för barnen. Kontrollen av familjehem föreslås skärpas och barnens rättsskydd bli bättre och tydligare.

Varje barn föreslås ha rätt till besök minst 4 gånger per år av en särskilt utsedd socialsekreterare och tillgängligheten till denna skall förbättras. Det är säkert många kommuners mål redan idag, men tiden räcker inte till, våra socialsekreterare är helt överbelastade och tvingas prioritera.

Regeringen lovar att hålla en ceremoni, där de ber offentligt om ursäkt, äntligen får dessa utsatta människor den upprättelse de så länge förtjänat!

Carina Herrstedt SD, suppleant riksdagens socialutskott